Dear diary 31 januari.


Åt en trevlig lunch med älskade Kaitlin idag. Kolla vad glad hon är. Jämt samma sprudlande personlighet. Hon e ju för underbar. Sen kikade jag runt på stan lite samt körde en snabb avstickare till akademikliniken. Nu ska jag och johan åka på middag. Mannen är Ugandas f.d ambassadör och kvinnan är en gammal kollega till johans pappa. Spenderar natten hos min vän Rebecca sen ojojoj;)

Dear Diary.

Fan va smutsig vår badrumsspegel är alltså. Ush. Idag har varit en alldelles för seg dag för mitt eget bästa. Har dock avverkat alla nödvändiga samtal som jag hade på listan! Försäkringskassan, kansliet, min jurist, min protesinjeniör. Jajemen. Snart ska vi äta middag med Johans föräldrar som är i stockholm i nån dag. Löjrom, fisk, trevligt vin och bästa sällskapet. Grym kväll alltså. Det luktar lycka!


Effektivt.


Partey.


Igår bjöd Fredrik L till fest och det var ingen dålig tillställning om man säger så. SÅ JÄVLA BRA! Med bara de bästa. Fredrik fick badankor i present från mig och becca och vi hoppas det blir en fullträff i badkaret framöver. Efteråt drog vi vidare till Rose och slog klackarna i taket. PANG! Nu kör vi.

Idag gick det såhär.


Mandy och Chänet.


Hittade lösa provdocke delar inne på ströms. Ser ut som mitt plast ben!

Idag sov jag länge vilket var så himlans skönt.
Träffade min käre chef och vän Chänet på lunch och det var så mysigt. Sen mötte jag upp johan på Ströms och uppdaterade hans garderob lite med kostym och skjortor. Spännande.. Nu ska vi ta bilen till OT CENTER och hämta ut min sprillans nya träningsprotes jaaaaa! Happy:) HEJ.

Restaurang SMAK.


Jag och Johan gick på bio igår. När vi ändå var i krokarna så svängde vi förbi restaurang SMAK vid oxtorget (?) (Tvärgata till sveavägen). Det var andra gången vi var där och jag är ju inte besviken än om man säger så. Fin inredning, bra service och grym mat! Den här restaurangen är lite speciell då du bestället 3 eller sex smårätter istället för en huvudrätt. Väljer du 3 ligger priset på 375 kr tror jag och kör man på 6 ligger det på 575 kr om jag inte har fel. Hur som helst! Everything taste great there och vi hade en mycket mysig stund samt biokväll;)

Stop being so ugly.












Favorit Program/Dokumentärer: Psykologi/Hälsa



Fick 2 nya ben idag!

Var på OT center idag och fick prova min nya träningsprotes samt slå ett snabbt getöga på badprotesen:) Båda va jättefina verkligen och dom är så otroligt duktiga där att jag ibland inte kan tro mina ögon. Det känns alltid skumt när man byter underlag till protesen. Har ju gått med mina vinterstövlar de senaste månaderna och när jag nu spatserar upp och ner i rummet med träningsdojjor så blir det genast mycket mjukare. Bra! Eftesom jag opererades nyligen får jag inte träna på några veckor men snart så.. SNART sätter det igång igen;)

Tre oslagbara filmer


Den här filmen är så himla gripande. Man lämnas med en stark känsla efteråt och den får en verkligen att tänka efter. En mamma skickar iväg sina två barn för att leta reda på deras rötter i mellanöstern. I jakten på en bror och far de aldrig mött, uppdagas sakta deras mors hemlighet – ett skakande krigsöde som till slut blev för mycket att bära.




Den här filmen är också helt sinnessjukt bra! Både jag och johan är kära i den kvinnliga huvudrollsinnehavaren. Filmen handlar om en ung kvinna i Jerusalem, som växer upp på ett skyddat barnhem under staten Israels första år. Som 17-åring skickas hon till ett flyktingläger för att undervisa. Här tvingas hon öppna ögonen för de svårigheter som hennes folk går igenom. Då hon blir kär i den politiske aktivisten Hani, ställs hon inför ett val: att delta i det blodiga inbördeskriget för hennes folks framtid, eller att kämpa för att skapa fred genom att undervisa barnen.



Så ruskigt bra tycker jag! Johan som läst boken tyckte att den var sådär dock eftersom den inte höll samma mått i filmform.
Handling: Carl Hamilton lyckas infiltrera en internationell liga som stulit avancerade svenska GPS-styrda raketvapen. Men ligan utsätts för en plötslig dödlig attack av en väldrillad grupp legosoldater med okänd uppdragsgivare. Hamilton kommer undan massakern, men raketerna är spårlöst försvunna.

Bam bam.


Vet ni vad jag har velat börja med länge? Att gå och skjuta precions skytte med pistol. Känslan som rekylen ger, smällen, träffen mitt i prick.. Det finns nåt där. I Love it. Kräver kalaskoncentration och skarphet. Jag har hakat på min pappa till piketens skjutbanor tidigare i mina år och jag tyckte det var så sinnessjukt kul. I somras var ju jag och johan och pangade lite på The target's skjutbana och jag känner att det gått lite får lång tid sen dess. Har kollat klubbar nu, det ligger en här på Lidingö tillexempel. Detta måste granskas.

Psykologi denna lördagskväll.

Vilar, läser lite om psykologi, nap, äter en sallad, mer psykologi. Jag fördjupar mig i det psykodynamiska perspektivet, beteendeperspektivet, det kognitiva perpektivet, beteende perspektivet och det sociala perspektivet. Försöker väga det mot den biologiska vetenskapen och funderar vidare. Spännande lördagskväll jamenvisst..

Har även klickat hem en ny klänning, fixat en årsprenumeration på ELLE och bokat biljetter till Hamilton på bio imorrn. Djupt varvas med ytligt här. HEJ!

Planering inför året.


  • Vara snäll mot mig själv, lyssna när kroppen säger ifrån.
  • Inplanerad EGENTID!
  • Hälsa på Petra i Abu Dhabi
  • Träning 3 ggr/vecka (bli starkare i benet, ökar protesförmågan)
  • En längre resa med Johan
  • Ta certifikat i skytte
  • Åka över till Norge och hälsa på Helya
  • Körkort
  • Engagemang i Tjejzonen.se
  • Fler Weekendtrips;)

Gorgeous.













Nu kör vi..

Idag var det dax för operation. Har gått och varit lite lagom nervös dagarna innan. Min brorsa följde med för att hålla mig lugn när dom skulle sätta dropp och så vilket var fantastiskt. Första gången på mycket länge som sköterskan lyckades sätta nål på första försöket! Annars har dom hållt på i evigheter och stuckit både i armar, händer och fötter(!). Vaknade upp efteråt med världens värk och en snuskigt äcklig yrsel. Huvudet snurrar. Känns som att man vaggar från sida till sida, hjärnan lyckas inte signalera till kroppen när man vill röra på sig ordentligt så allt går vääääldigt långsamt och trögt! SEGT. Hur som helst, nu är det gjort. Im proud of myself:) Min bror satt snällt och väntade tills jag rullades in på rummet igen och Johan kom inte långt därefter och höll i handen. Fint stöd jag har, mina gullisar.


Nu skiljs våra vägar.

Idag var jag på återbesök hos min vägledare. Senast vi sågs var innan sommaren. Han känner mig utan och innantill (bättre än jag själv gör) och för några år sen var det han och Maria som knöt upp alla knutar och gav mig verktyg till livets alla frågor. Han har stått i utkanten av mitt liv i ungefär 4 år men ändå haft kanske den största inverkan på hur jag formats och utvecklats som människa. Idag sa han något slutligen som både skrämde och sköljde över mig med lycka på samma gång..

''Vi släpper dig nu Jessica''..

(And my heart goes: Yes sir, im ready).

I miss it god dammit!


The Jesspose, Bild från london 2010, ca 1 månad innan jag blev amputerad.

Gud vad jag saknar att kunna springa! Bara kubba järnet på en folktom grusväg så fort det bara går. Fast hur ofta gjorde jag det innan? Haha typ aldrig. Men jag saknar känslan! Lätt att göra det när man förlorat något. Jag är dock innerligt tacksam att jag har fått förmågan att gå igen. Det är oslagbart.

Ny Träning och Badprotes pågång folks.

När jag var på OT Center hos Lasse häromdagen så fick jag prova min nya träningsprotes samt min splitternya badprotes. Det är premiär för den och tro mig- den är efterlängtad. Tänk er att hoppa på ett ben in i en dushkabin utan att försöka halka (man får nästan krypa på golvet in) eller hoppa på ett ben ner till strandkanten x antal gånger under sommarens varmaste dagar. Det blir jobbigt i längden. Men jag har vant mig! Fast det här blir nog effektivare och lite riskfriare.

 

Träningsprotesen är inställd efter mina gympaskor så den kommer endast användas vid  träningsaktivitet och under lite mer fysiskt ansträngande former. Gud vad jag saknat att träna! Jag sätter igång ögonblickligen när den blir min. För närvarande håller dom på och klär in båda proteserna med kosmetik så jag får vänta tills nästa vecka;)


Extremt kulturellt precis innan jul.








Jag och Gabbe var på Moderna museet innan Jul. Dom ställde ut fantastiska Monet, Turner och Twombly. Älskar att strosa runt bland vackra konstverk! Sedan hamnade vi på nedervåningen där dom hade nån psykutställning med rekvisita som såg ut att va tagen från mina värsta mardrömmar. En enda stor FREAKSHOW var det ush! Fast vissa saker var lite spännande. Gabbe fastnade för den här gamla hembränningsmaskinen tillexempel.

Vet ni, att stå stilla länge på ett ställe gör ont i benet. Jag har dock ett knep att jag lutar över tyngden på vänsterbenet som avlastning. Dock funkar det bara ett tag. Museum är bland det bästa jag vet men i den typen av aktivitet håller benet ofta inte länge. Fast jag ska ge det tid och med åren kommer det såklart bli bättre!

Fantomsmärtor/Fantomkänslor.

Mina läkare har varit noga med att informera om skillnaden mellan fantomsmärtor och fantomkänslor. Smärtor, ja det säger ju sig självt. Det gör ont. Och Fantomkänslor är snarare obehagskänslor, stickningar, kliande eller domningar.

Jag hade smärtor i  början av den här processen. Med medicin lyckades jag ändå hantera det. Efter några månader gick det över i oehagskänslor och jag kunde sluta med medicinen (som by the way har rätt jobbiga biverkningar).

För nån vecka sen har det börjat smärta igen. När jag träffade min protesinjeniör Lasse häromdagen så frågade jag honom varför det kommer tillbaka nu? Han kunde inte svara på det men han ställde en intressant fråga. ''Känns det som att att smärtan flyttat sig högre upp mot området där benet gått av eller sitter värken fortfarande längst bort i foten du inte har kvar?''.

Den har ju faktiskt flyttat sig närmare! Lasse sa att det var positivt. Det betyder att hjärnan har börjat ta in att benet är borta och den kommer så småningom förstå att benet slutar en bit under knäet. Smärtorna och känslorna kommer minska med tiden:)

Spännande..

Jakob kom förbi..

Den här lilla buspellen var på besök hos Johans föräldrar på lunch en dag och vi sort of clicked.. Han kunde förvisso inte prata, men vi förstod varandra ändå! Han rensade hela min handväska, han pillade på johans mammas smycken i badrummet, han matade en med vindruvor och en dammtuss från golvet och han knappade text på min dator. Så söt.

Back in Schweiz.










Jag spenderade årets sista vecka i Montreux tillsammans med johans familj. Så fort man kliver utanför dörren behöver man fråga sig själv både en och två gånger om man befinner sig i verkligheten eller om det är en saga. De snötäckta bergen reser sig högt över vattnet som har den absolut finaste blågröna färgen. Tyvärr var det inget vinterklätt landskap man kom till men det gjorde inget. Vår plan var även från början att vi skulle ta oss till nån närliggande skidort där grabbarna kunde köra lite och jag skulle kunna testa på hur det känns att stå på skidor med protes för första gången. Dock blev tiden knapp och det sluta med av vi hoppade den aktiviteten helt. Im happy anyway though:) Den dagen kommer också!

Flott.












Bloggtorka.

Har saknat att skriva! Det trodde jag ju inte. Behövde vila lite och fokusera på det viktiga som pågått. Tänk om jag kunde skriva ut det här, jag vill det. Har haft en skön Jul och nyår i Schweiz. VÄLDIGT LUGN. Alltså, väldigt. Flera naps om dagen, slösurf, promenixar, restaurangbesök, en och annan biltur och ja det var det. På nyårsafton smällde typ en raket och sen var det klart! Vi åt dock världens bästa hummer. Det gjorde kvällen. Bor även tillfälligt hos Johan på Lidingö. Dessa tuffa månader tog hårt på mig och då ville vi vara extra nära varandra ett tag. Hoppas 2012 blir ett bra år. Fast det där får man ju styra själv. Alltså man kan ju inte styra oförutsedda händelser såklart men man kan välja vad man lägger in i kalendern;)  Jag skulle säga att 2011 har varit mitt tuffaste år på många sätt. Speciellt årets sista månader med ett oväntat besked som satte livet i gungning. Det som vägde upp på det stora hela var att jag fick lära mig gå med protes i mars. Så värt!

Puss

Om

Ditt namn eller något annat som förklarar bilden

My name is jessi.

My name is Jessi. Är hög på livet och på er. Gud va ni är bra:) I slutet av 2010 råkade jag tyvärr fastna i en maskin med mitt ben så att det gick av, whopsi.. Men du, jag kör ändå! Min blogg handlar om mig och mitt nya liv:) Ett liv med protes. Jag är REDO och TAGGAD, är du? Självklart!
RSS 2.0